torsdag 16 februari 2017

När solen inte håller vad den lovar

Morgonens första ljus lovade försiktigt att fortsätta med fler solstrålar att värma näsan med. Ljuvlig vårluft med ett stillsamt droppande i ån som rinner här nästan intill knuten. Men efter några timmar blev himlen allt gråare. Jag ångrade bittert att jag stressat förbi det vackra skådespelet utan att ens försöka fånga det på bild. Men trött och seg som jag var på morgonen så satt jag alldeles för länge och drack té. Så typiskt. Idag hade jag ju tid hos homeopaten klockan tolv. Inte för att jag egentligen orkade med det och jag förbannade min hjärna som inte fungerar tillräckligt för att signalera att man kan boka om sådant där. 

Jag skulle behöva en vecka ute i mossan och bara titta på trädens mjuka rörelser i vinden, suga in dofterna och vaggas av skogens alla ljud. Eller kanske ett år eller två. 

Foto: Solsippan 

Så halva dagen har jag låtsats att jag har legat som jag gjorde när jag tog bilden och bara njutit av allt ljus fastän att regnet har strilat ner och skymningen kom som en förtätning av det redan gråa.

I morgon ska jag göra ingenting. Helst hela dagen. Fast det blir väl som det brukar, att jag går ut. Det är tydligen något jag ärvt av min mamma. Hon har också alltid gått ut. Både hon och jag skolkade från skolan när vi var yngre och vårsolen började lysa. Fast det har vi inte sagt till varandra förrän jag blev vuxen. 


7 kommentarer:

  1. Snubblade över din fina blogg när jag Googla Saroten. Har du något gott att säga om TCA som min läkare vill få mej att ta. Tänk om det kunde räcka med positiva tankar och härliga promenader i skogen. Vill slippa känna mej drogad av psykofarmaka.
    Snödroppen

    SvaraRadera
  2. Tack fina du för att du tycker om bloggen!
    Det är alltid svårt att avväga för- och nackdelar med antidepressiv medicin och särskilt då TCA som är kända för att ha en (i positiva ordalag) avslappnande effekt. Man blir lätt fumlig, lite lullig och får blodtrycksfall och så vidare. Jag vill dock aldrig avråda någon att ta ordinerad medicin eftersom det faktiskt kan vara livräddande i vissa skeden. Men du säger att du inte vill känna dig drogad och då tänker jag att det finns gott om andra alternativ som du i bästa fall kan diskutera dig fram till med läkaren du träffar nästa gång.
    I den där världen känns det verkligen som att man är sin egen försökskanin tyvärr och det svåraste tycker jag är att komma ihåg varför man tar tabletterna och om man når uppsatt mål. Det kan ju bara den enskilde individen avgöra, vilket jag tycker att läkare många gånger glömmer bort. De har varit på för många propagandaföreläsningar om läkemedlet och tror att det är den totala sanningen.
    Oj, det här blev långt... Jag hoppas att du orkade läsa allt. Jag skulle kunna prata länge om det där.... Önskar dig verkligen lycka till och håller tummarna för att du hittar det som är rätt just för dig, vare sig det är en medicin eller något helt annat.
    Varm kram till dig.

    SvaraRadera
  3. Tack för ditt svar, tänk om jag kunde vara lite modig och våga prova något igen. Har tidigare testat flera sorters antidepressiva läkemedel som ska ha mildare biverkningar, men jag är väldigt känslig och inte hittat något jag kan tolerera. Har tidigare haft anemi & järnbrist, mådde dåligt av duroferontabletterna, bästa bantningskuren ständigt illamående & dålig i magen. Min läkare funderade på järninfusion men de gav inte det på vårdcentralen och jag ville inte till sjukhuset. Läste om risken för anafylaxi vid järnininfusion i Läkartidnigen här om dagen, då när det var aktuellt för mej tyckte jag de var mesiga på VC som inte vågade använda det. Kämpade vidare med tabletterna ett tag och nu är depåerna fyllda. Har ingen järnbrist nu så jag får väl glädja mej åt det. Ska nu försöka ta mej ut på en promenad i min fina skog och titta om snödropparna kommit upp utanför mitt fönster.

    SvaraRadera
  4. Hej igen fina Solsippan
    Kanske lite dumt skrivet av mej om järninfusion, vill inte du ska oroa dej.
    Förlåt Snödroppen

    SvaraRadera
  5. Så jobbigt för dig att de antidepressiva har gett dig så svåra biverkningar! Det är inte alls lätt när man inte vet vad man ska hitta på för att kunna känna hopp. Men enligt forskning så är promenader minst lika effektivt eller till och med effektivare (och definitivt med färre biverkningar) vid mildare depressioner jämfört med antidepressiva. Piller är inte allt!
    Skönt att dina järndepåer är återställda! Jag är medveten om risken så oroa dig inte för att du skräms. Har suttit "vakt" själv när mina patienter fick. Det finns ett akutrum på vårdcentralen och det är inte långt till sjukhuset heller om det skulle behövas. Men risken är inte särskilt stor, så det ska nog gå bra.

    Hoppas att din dag varit så bra den kunnat <3
    Har snödropparna kommit upp?

    SvaraRadera
  6. Lite extra trött då jag är förkyld, blev bara en kort promenad i dag. Glömde titta bakom huset där snödroppsamlingen växer i en rad i mitt lilla trädgårdsland. Mest ogräs och rabarber. Älskar snödroppar små och oansenliga kommer tidigt och roligt att det finns så många olika. Brukar finnas kvar i naturen som bevis på gammal bebyggelse. Erkänner att jag ibland knycker några här och var. Känner mej ibland som en sakletande Pippi på promenad. Gillar att fota i naturen som du. Tror att vi har många likheter men är nog ändå väldigt olika. Är lite avundsjuk på dej som har både superfin hund och katt. Har tyvärr pälsdjursallergi mm. men tycker mycket om hundar och katter önskar klarat av ett djur. Just nu hade jag mått extra bra av en hund som fått med mej ut i alla väder. Känns konstigt att jag sitter här och skriver till någon okänd, inte alls likt mej. Satt och rensade bilder i telefonen tidigare, bl.a. på en fin tekanna med tio koppar som jag hittade på loppis. Kom då att tänka på dej, konstigt när man bara läst någons blogg några dagar och inte alls känner varandra. Bara snappat upp att du som jag tycker om te. Ville köpa, men hejdade mej då muggarna var lite små, och att jag redan har skåpen fulla. Funderade ändå på att köpa, 160:- för en fin handdrejad tekanna med tio muggar såg oanvända ut. Gillar att köpa presenter, men ibland köper jag för mycket saker som ligger och väntar på nya ägare. Speciellt nu när jag sällan orkar träffa mina vänner. Men jag har haft tur med fina vänner som envist finns kvar. Kan bara hoppas på bättring även om det känns svårt just nu, tycker det är jobbigt när solen skiner och man förväntas bli piggare och gladare av att våren är på väg. Vill bara gå i ide. Vill nu önska god natt och en fin morgondag fina Solsippan.
    Från en trött Snödroppes telefon svårt att se vad jag skriver.

    SvaraRadera
  7. Det är fint när andra lämnar fotspår i bloggen, det ger den mer liv. Hoppas verkligen att du finner mer ork och glädje i ditt liv <3
    Kram fina Snödroppe

    SvaraRadera